Ordet shaman kommer från Sibirien och folkslaget Evenker. Ordet shaman betyder”Den som vet”.
En shaman kan jämföras med andra folkslags medicinmän och kvinnor, kloka gubbar och gummor,
men det som kännetecknar shamanskt arbete, är att man uttalat samarbetar med andevärlden, för
att påverka något i en speciell riktning.
För mig, som sysslar med shamanskt helande, är riktningen att försöka bota sjukdomar och upp-
rätta balans hos mina medmänniskor och djur, genom att med hjälp av andevärldens kunskap
tillföra det som behövs och/eller ta bort det som inte ska vara där.
Med hjälp av trummor, dans och sång försätter jag mig i ett förändrat medvetandetillstånd, för att
få kontakt med den vanligtvis dolda verklighet, som vi kallar ”den icke ordinära verkligheten”.
Det är ett transtillstånd, liknande djup meditation, då man både är medveten om den ordinära
verkligheten, samtidigt som man har kontakt med andevärlden.
Det vanligaste sättet att hämta information och instruktion, kallas trumresa och kan göras i olika
riktningar för att träffa andehjälpare och lärare. Med sig har man alltid Kraftdjuret, som är ens
personliga ledsagare och en slags ”guide” i arbetet med andevärlden.
Shamanism är utveckling i animism, d.v.s föreställningen om att allt är besjälat. Alltså tror jag
att varje träd, sten, eller litet grässtrå har en själ och är en källa till kunskap och helande, där
jag kan hämta kunskap. Som animist, tror jag att vi alla är besjälade, även med varandra och
kanske sammanbundna med en Världs-själ, en Källa, ett Kosmos, eller vad man vill kalla det.
Storheten med shamanism tycker jag är, att Andevärlden - inte du eller jag - har svaren och att
det inte finns några generella facit. Varje situation, utforskas för sig.
Färskvara i lång tradition.
Jag är ett redskap, som utforskar, förmedlar och utför.